TV-mätarundersökningen

Frågor och svar

Frågor

Svar

TV-hushållen i Finland-undersökningen, vad är det?

Finnpanel Oy utför årligen en basundersökning, där man uppskattar bland annat antalet tv-apparater, sättet att motta tv-signaler, på vilka platformer man tittar på tv-program samt kanalutbudet i de finska hushållen.

Undersökningen görs två gånger om året med ett utskick till 6 000 slumpmässigt valda hushåll ur Befolkningsregistret. Urvalet sänds ett frågeformulär att fylla i med möjlighet att alternativt svara via internet.

Ett av målen med TV-hushållen i Finland- undersökningen är att den skall fungera som källa för den egentliga TV-mätarundersökningen. Undersökningen skall dessutom tillsammans med officiell statistik utgöra en kontrollbas för tv-mätarpanelen.

Med hjälp av basundersökningen strävar man alltså efter att beskriva befolkningsstrukturen beträffande variabler som är av betydelse för tv-tittandet. 

Hur vet man att panelen är representativ? Inte kan väl 1 000 hushåll representera hela Finlands befolkning!

TV-mätarpanelens urval består av 1 000 hushåll, i vilka det bor sammanlagt ca 1950 över 3 år gamla personer. Dessa personer har valts så att de motsvarar den över 3 år fyllda Finlands befolkning. En enskild person i urvalet motsvarar alltså i genomsnitt 2 400 andra jämnåriga personer, som är av samma kön och bor på samma område. T.ex. i Sverige är den motsvarande vägningsfaktorn i genomsnitt 3 400, i Tyskland 6 100, i Stor-Britannien 4 600, i Frankrike 6 300 och i Spanien 4 100.

Panelens representativitet övervakas kontinuerligt . Finnpanel producerar regelbundet en s.k. urvalsrapport, i vilken urvalets struktur jämförs med motsvarande befolkningsuppgifter eller annan statistik. Detta är mycket viktigt för panelundersökningens pålitlighet; panelundersökningens struktur kan rättas till ifall den inte längre motsvarar de färskaste befolkningsuppgifterna (t.ex. för många hushåll kopplade till kabelnätet).

Hur kan man delta i panelen?

Eftersom TV-mätarundersökningen grundar sig på slumpmässiga urval kan inte vem som helst delta. Basundersökningsformulären skickas ut två gånger om året åt 6 000 slumpmässigt valda personer, vilkas kontaktuppgifter vi fått från Befolkningsregistercentralens databaser. I samband med basundersökningen frågar vi respondenten ifall hon är villig att delta i TV-mätarpanelen. De intresserade bildar en slags informationsbank, från vilken de slutliga hushållen väljs ut.

All information om deltagarna i TV-mätarundersökningen behandlas konfidentiellt. Varje paneldeltagare har sin egen personliga kod med hjälp av vilken vi analyserar tittandet. Den personliga informationen används endast av de personer på Finnpanel som behöver den i sitt arbete. Informationen utlämnas aldrig åt någon utomstående.

Hurdana tittargrupper deltar i panelen? Består panelen endast av s.k. heavy-TV-tittare?

Finländarna tittar på TV nästan tre timmar om dygnet. En tredjedel av deltagarna i panelen tittar på TV över tre timmar och en tredjedel ser på TV mindre än en timme om dygnet. Under en genomsnittlig dag ser ca 20% av paneldeltagarna inte över huvudtaget på TV. Både storförbrukare och mer selektiva TV-konsumenter (tittare) är representerade i panelen. TV-tittandet korrelerar med tittarnas ålder så att äldre personer tittar förhållandevis mer på TV än vad unga gör.

Hurudan är den tekniska apparaturen?

Vi kopplar tv-mätare till hushållets alla televisionerI mätaren finns även en klocka, ett batteri (ifall elavbrott inträffar) samt ett modem, med vars hjälp Finnpanel tar kontakt med hushållet. Till TV-mätaren hör även en fjärrkontroll, med vilken familjemedlemmarna registrerar (anmäler) sitt TV-tittande.

Hur överförs informationen från TV-mätarna till Finnpanel?

TV-tittarinformationen sparas i TV-mätaren. Varje natt mellan klockan två och fyra ringer Finnpanels dator via modemet upp alla TV-mätarhushåll och samlar upp informationen från varje mätare

Hur meddelar en TV-paneldeltagare när hon ser på TV?

Då TV-mätaren installeras ger Finnpanels instruktör råd samt förser familjen i fråga med en handbok som innehåller bl.a. TV-mätarens bruksanvisning. Efter detta övar familjen att använda TV-mätaren någon vecka. Då beteendet stabiliserats införs familjen i urvalet. På så sätt kan minimeras den s.k. panelinverkan, dvs. att deltagandet i panelundersökningen skulle påverka undersökningsresultaten.

Då TV:n kopplas på dyker frågan ”VEM TITTAR?” upp på mätarens skärm. Personerna på plats trycker på sina respektive närvaroknappar på TV-mätarens fjärrkontroll. Närvaron syns även på TV-mätaren skärm. Då personerna avlägsnar sig trycker de igen på sin närvaroknapp och närvaromärket i skärmen slocknar. Varje familjemedlem har sin egen närvaroknapp. Eventuella gäster registrerar sig med hjälp av gästknapparna.

TV-tittaren behöver inte göra något annat än att använda sin närvaroknapp. TV-mätaren registrerar automatiskt kanalen och tidpunkten. På basen av denna infosammanställs tittardatat med rätt program utbud.

Paneldeltagarna är informerade om att använda närvaroknappen varje gång de befinner sig i ett rum där en TV är påkopplad och de har möjlighet att se på den.

Hur mäts tidsförskjutet tittande?

Till hushåll installeras en mätare som identifierar det lagrade programmet på basen av ljudsignalen.

Får familjerna någon ersättning för att deltaga?

De familjer som deltar i TV-mätarundersökningen får minst 180 euro/år (brutto) som belöning.

Är det hela tiden samma familjer som deltar i panelen?

Panelens omsättning är ca 25 % per år. I praktiken betyder detta att 20-25 familjer byts ut varje månad. Det är viktigt att panelens struktur följer de förändringar som sker i samhället, speciellt för de faktorer som har anknytning till TV-tittandet. Under de senaste åren har till exempel enpersonshushållen ökat och antalet större hushåll minskat. Hushåll med flera mottagare har ökat i antal, och därmed har vi nu även flere sådana hushåll i TV-mätarundersökningens urval.

Hur noggrant mäts tv-tittandet?

TV-mätaren mäter tittandet med en sekunds noggrannhet både den i fråga varande kanalen samt vem eller vilka av familjemedlemmarna som tittar. Tittandet registreras enligt mätarens inbyggda klocka.

Hur länge måste man se på TV för att registreras som tittare?

Att se på en kanal kontinuerligt i minst tio sekunders tid registreras som tittande på ifrågavarande kanal. Sekunddata omskrivs till minutdata, vilken används i databehandlingen. I minutdata generaliseras varje minut så att minutens sista sekunds tillstånd gäller för hela minuten. En specifik minuts tittarsiffra estimeras genom att summera antalet personer som tittat under i fråga varande minut.

Hur läggs TV-kanalernas programinfo in i systemet?

TV-bolagens så kallade programloggar skickas under natten till Finnpanel. I sändingsloggarna framgår både programmens och reklamernas namn samt exakta tidpunkter för sändningens början och slut. Denna info kombineras i databehandlingen med tittardata ur mätarna, som alltså också baserar sig på klocktider.

Hur ids (eller orkar) paneldeltagarna använda närvaroknappen då de ser på TV?

Av familjerna som deltar i TV-mätarundersökningen förväntar vi oss ett bra samarbete. I början av samarbetet undertecknas ett kontrakt med familjen där familjen förbinder sej att använda sina närvaroknappar. Alla TV-mätarfamiljer skolas i sin hemmiljö i samband med installeringen. Det är viktigt att man inte ändrar på sina TV-tittarvanor. De nya familjerna har till en början en övningsperiod, under vilken användningen av närvaroknappen övas och funktionen blir rutinmässig.

Familjerna får även en handbok, som innehåller instruktioner för hur man använder TV-mätaren. Trots allt kan man ibland kanske glömma att använda närvaroknappen. För att undvika misstag syns beteckningen för en registrerad familjemedlem (och/eller gäst) som tittare alltid på TV-mätarens ruta.

Finnpanel är regelbundet i kontakt med TV-mätarfamiljerna och påminner dem därmed även om hur viktigt det är att använda närvaroknappen.

Hur kan man kontrollera att paneldeltagarna registrerar sitt tittande på rätt sätt?

Systemet har inbyggda kontroller med hjälp av vilka inkorrekt information kan förkastas, t.ex.:

1. Alla fall då TV:n varit påkopplad utan en registrerad TV-tittare blir automatiskt förkastade. Denhär sortens data utgör ca 5 % av den sammanlagda informationen.

2. Fallen då TV-tittandet är registrerat för en oidentifierad familjemedlem blir automatiskt förkastade.

3. I ett och samma hushåll kan en familjemedlem endast använda en mottagare åt gången. Ifall någon av familjemedlemmarna registrerat sig som tittare samtidigt på två mottagare observeras endast den senast gjorda registreringen.

4. De panelmedlemmar som tittar på TV under en exceptionellt lång tid eller som inte över huvudtaget ser på TV under en specifik tid registreras och orsaken till den avvikande tittardata undersöks.

Ifall vi flera nätter å rad får in ovan nämnda meddelande om avvikande beteende från en och samma panelfamilj tar vi kontakt med familjen för att utreda orsaken till det. Det kan t.ex. vara fel i mätaren eller i mätaranläggningen, men kanske också slarvigt beteende

Vi validerar regelbundet användningen av närvaroknapparna. Undersökningen görs månatligen med hjälp av en s.k. coincidental-intervju, i vilken vi kontaktar familjen per telefon för att utreda vilka familjemedlemmar för stunden befinner sig i samma rum som en TV-mottagare. Resultaten jämförs med mätarens data; på detta sätt avslöjas de eventuella felen i användningen av närvaroknappen.

Hur rapporteras TV-tittandet?

TV-tittandet rapporteras huvudsakligen på två sätt:

1. Varje dag sammanställs en rapport vilken innehåller information om den föregående dagens tittande på de största kanalerna. Tittarsiffror rapporteras för den 4 år fyllda befolkningen (inklusive gästittarna), andel av målgrupp som tittat (%) och andel av målgrupp för 15 minuters intervall samt kanalernas tittarandelar av den totala tv-publiken. Dessutom produceras en s.k. trendrapport, vilken innehåller information om kanalernas räckvidd och tittarminuter i olika målgrupper. Trendrapporten innehåller även information om vissa övriga kanalers och kanalkombinationers tv-tittande.

2. Tittarinformationen kan även analyseras mera ingående med hjälp av olika analysverktyg. Exempel på dylika analyser är t.ex. tabellering, ranking-listor, kampanjanalyser, s.k. overlap-analyser m.m.

Vad betyder termerna som används i tittarmätningarna?

I rapporterna förekommer följande termer:

Estimat
Tittarantalet som tusen personer
TRP
Tittarantalet som procent av hela målgruppen
Profilprocent
Målgruppens andel (%) av alla som tittade
Marknadsandel
I fråga varande kanalens andel (%) av tidpunktens totala TV-tittande
Räckvidd
Den nådda publiken under en genomsnittlig dag angiven som procent eller estimat av den 3 år fyllda befolkningen
Genomsnittlig tittartid
Dygnets genomsnittliga tittartid angiven i minuter/person

Hur räknas programmets tittarsiffra?

TV-programmens tittarsiffra fås genom att räkna medeltalet av programminuternas tittare.

Exempel: Program (10 min)

Programmets längd/minuter
1 220 000
2 220 000
3 225 000
4 240 000
5 250 000
6 250 000
7 255 000
8 270 000
9 280 000
10 280 000
Summa 2 490 000

Programmets tittarsiffra 2 490 000 / 10 = 249 000

Vilken är undersökningens felmarginal?

Resultaten från undersökningar baserade på urval är inte absoluta sanningar. Urvalets storlek har en direkt inverkan på den så kallade felmarginalen. I TV-mätarundersökningen är felmarginalen cirka +- 2 % -enheter då det gäller alla 10 år fyllda. Det här betyder att man kan uppskatta ett fel på cirka +-50 000 tittare för en programsiffra på 300 000.